Dansställen i socknarna

ALSEDA

Redan under 1800-talet var det fest och dans vid Holsbybrunn. För musiken svarade emellanåt Regementsmusikkåren i Eksjö eller avdelning ur den så som kvartetter, sextetter eller oktetter.
Militärmusikerna kom ofta ridande från Skede och spelade i Brunnsalongen. dansen var på lördagskvällarna och en bit in på natten till söndagen.
Ägare till brunnen växlade men festligheterna fortsatte. Det finns foto från Midsommarfest från något år kring 1940. Dragspel och fiol hade ersatt militärmusiken. Midsommarfester arrangeras fortfarande. Nu i regi av Holsbybrunns ägare, Facklbäarna.

Hamburg

Denna plats ligger i närheten av vägskälet mot Repperda och Skirö.
Här fanns åtminstone från Första Världskrigets dagar enligt muntliga källor ett dans och nöjesställe med det spektakulära namnet "Hamburg".
Området bygäng drabbade ofta samman i slagsmål i samband med festen. Detta ledde till att festplatsen fick slå igen efter några år.

Skyttepaviljongen

En Skytteförening bildades i Alseda, som på så många andra platser,i början av 1900-talet. En skjutbana bygdes och i anslutning till den en Skyttepaviljong som var lämplig för fester och danser.
Skyttepaviljongen låg i Alseda vid vägen mot Aspö Bygdegård. Sista året det var fest här var 1958 och byggnaden är riven.
Själva byggnaden med dansgolv var relativt stor. Golvet bestod av grova träplank. Dansorkestrarna hade en egen liten upphöjd plats. En lokal orkester som spelade var Acordia. Instrumenten var två dragspel och en gitarr och ibland trummor.
Ibland anlitades mer kända orkestrar medan det vid andra tillfällen var endast fiol och dragspel.
När Skyttepaviljongen avvecklades tillkom i stället Aspö Bygdegård. Drt har även förekommit dans där.

Stenhuset i Ädelfors

Under hösten 1935 anordnade Ädelfors IF några danskvällar i Stenhuset. Anläggningen för fester förbättrades allt efterhand. En scen uppfördes och dessutom skjutbana, kafé och korvstånd.
Vid festen den 22 januari 1938 hette orkestern Monaco och kom från Hultsfred. gaget, 95 kronor inklusive resa. Den 12 mars samma år spelade TOGO från Nässjö upp till dansen. De kostade 125 kronor men var två man mer än vad som ingick i Monaco.

Ädelvallen

Från 1959 förlades festplatsen till Ädelvallen. Dansbanan gjordes i ordning under semester 1959. Premiären var så sent som 12 - 13 september hölls premiärfesten som gav ett netto på 1.326 kronor.
Festerna upphörde 1967.

Logdans i Hulta

På Hulta säteri fanns en stor magasinsbyggnad som var lämplig som dansgolv. Det var famför allt Alseda SLU/CUF som ordnade danserna mellan åren 1963 och 1969.
Logdanser anordnades även i Salvaryd och Nyaby

Mobil dansbana

Vid en tillfälligt uppbygd dansbana ordnade Holsby SK dans vid några tillfällen under 1950- och 1960 talen

BÄCKSEDA

Vid Snärle tidigare stationshus fanns en dansbana. Simnatorp IF anordnade Midsommardans där.

Under många år arrangerades festligheter med dans på Paradisvallen

BJÖRKÖ

Efter att ha samlats till dans på flera olika platser i socknen iordningsställdes en Festplats vid norra järnvägsövergången. Där hölls fester i ett tiotal år.
En ny festplats anlades omkring 1942 på "Strahls äng" vid Sällerydsvägen.
1950 var festplatsen tillbaka på sin ursprungliga plats som kallades Gåvan. Markägaren skänkte mark till festplatsen som låg vackert inbäddad i grönska 500 meter från samhället. Festplatsen kallades Folkets Park och öppnades sommaren 1950. Verksamheten gick dock dåligt ekonomisk och lades ner efter bara några år.

EKENÄSSJÖN

Det har funnits en dansbana på Folkets Hus-tomten. Den låg på den plats där Coop finns idag.
Vid dansbanan fanns skjutbana för luftgevär, lottstånd, servering samt utedass.

FRÖDERYD

Den första dokumenterade danstillställning ägde rum i Årset sönadgen den 21 juli 1907. Allt enligt annons i otstidningen. Det var den nybildade Skytteföreningen som stod för arrangemanget.
Enligt referat kom det 800 personer till festen.

Dansbanan låg invid den gamla vägen mellan Årset och Skepperstad några hundra meter. Inga lämningar finns kvar men en skylt markerar den ungefärliga platsen. Hur länge dansbanan fanns kvar är osäkert. Vid intervjuer för en del år sedan med personer i byn födda kring 1920 var det ingen som varit så vuxen att de fick gå till dansbanan när det var fest. Den torde således ha försvunnit i början av 1930-talet.
Enligt utsago ska det någon gång funnits en dansbana i Kallsjö men under vilken tid är okänt.

Redan i oktober 1853 finns noterat i Sockenstämmoprokollet att det klagas över ungdomens oskickliga levene vid vad som kallas Lekstugor. Böter utsattes för de som upplät rum liksom som för besökarna.
Det hade förmodligen ingen verkan eftersom frågan åter behandlades i april 1864.

Det tar sedan till en bit in på andra halvan av 1900-talet innan det finns dokumenterade dansställen.

I Huluboda ska det enligt en sagesman varit logdanser på två olika ställen i Huluboda1950 - 1951. Från logdans i Kallsjö 1956 finns en annons. I Huluboda var det den Södra SLU-avdelningen som arrangerade och i Kallsjö den Norra avdelningen.

I Klev lär har funnits en festplats på 1930-talet som en ligt utsago stängts av polismyndigheterna för att där var så mycket bråk.
Ett par år in på 1950-talet byggde Frödertd Södra SLU-avdelning upp en ny festplats i närheten av den tidigare. Där hölls sommarfester vid ett eller ett par tillfällen varje sommar fram till 1959.
På programmet stod inte bara dans utan även företrag, teater, servering, tombolor mm

En ny festplats bygdes upp i Röshult äng till sommaren 1960. Anledningen till flytten var problem med parkeringsmöjligheter.
Premiärdansen hölls lördagen den 9 juli med fortsättning på söndagen. Mycket arbete har lagts ner på festplatsen den gångna sextio åren. Danser har anordnats varje sommar sedan starten. Under senare år dock vid endast tillfälle varje år.

I socknens norra del inköptes en tomt i Årset för uppförande av Bygdegård. Redan innan Bygdegården började byggas anordnades fester kring en dansbana. Platsen kom att kallas Bygdegårdsparken. Festligheterna hade sin blomstringstid under 1960-talet men tynade bort i mitten på 1970-talet. Som mest anordnades sju danskväller under en sommar av dels SLU/CUF-avdelning och dels Idrottsföreningen och Skytteföreningen. Vid söndagens fest i juli var det utöver dans uppträdande av olika artister. Toppåret var 1966 då festplatsen gästades av amerikanska storstjärnan Larry Finnegan. Då lockades upp emot 2.000 personer till söndagskvällens show.

Under vinterhalvåret har Bygdegården använts under alla år från invigningen 1958 för danskvällar av olika arrangörer.